Främjande av hållbara färdsätt

Syftet med utvärderingen

Utvärderingens huvudfråga var: Har hållbara färdsätt främjats i enlighet med de strategiska målen? Målet att öka andelen hållbara färdsätt ingår i den nuvarande stadsstrategin, och det ingick också i den föregående stadsstrategin. Även målen i programmet för utsläppsreduktion Kolneutralt Helsingfors 2030 förutsätter att andelen hållbara färdsätt ökas.

Slutsatser

Hållbara färdsätt har inte i tillräcklig utsträckning främjats i enlighet med stadsstrategin så att deras andel skulle ha ökat under strategiperioden 2017–2021. Enligt utvärderingen är resurserna för att främja gående mycket knappa. Målet att göra gående till det primära sättet att röra sig och till ett färdsätt som prioriteras vid planering, genomförande och underhåll enligt programmet för främjande av gående förverkligas inte i praktiken. Målet för färdsättsandel i programmet för utveckling av cykeltrafiken har inte uppnåtts. Något mindre än hälften av målnätverket för cykeltrafiken i innerstaden och omkring en femtedel av banornas nätverk har byggts eller håller på att byggas. Åtgärderna i utvecklingsprogrammet för att främja spårvägstrafikens snabbhet, tillförlitlighet och störningsfrihet har delvis framskridit långsamt, eftersom de enskilda åtgärderna är relativt små. Investeringarna i spårvägstrafikens infrastruktur och nätverk har varit stora under de senaste åren, eftersom man samtidigt bygger bland annat Spårjokern, Kronbroarna och spårvägsförbindelsen från Fiskehamnen till Böle.

Det har förekommit problem med samarbetet mellan stadsmiljösektorn och stadskansliet i fråga om att främja hållbar trafik. Spänningarna hänför sig särskilt till uppfattningarna om biltrafikens betydelse i näringspolitiken. På basis av utvärderingen försvårar avsaknaden av ett gemensamt synsätt mellan sektorn och stadskansliet, särskilt i fråga om biltrafikens ställning, främjandet av hållbar trafik.