58 procent av de bindande verksamhetsmålen i budgeten för 2023 och 60 procent av deras mätare uppfylldes.

I ägarstrategier uppställs mål för dottersammanslutningar. Det är dock svårt att utvärdera uppnåendet av målen, eftersom uppställandet av mål är otydligt.

2023 var det första året då social-, hälsovårds- och räddningssektorns utgifter och intäkter inte längre ingick i den ekonomi som staden själv finansierar. Strukturreformen har haft endast en liten effekt på Helsingfors stads ekonomi mätt med nyckeltal.

Helsingfors Hamns mål om att minska utsläppen från fartyg uppnås ganska säkert 2030. Utsläppen från tung trafik och arbetsmaskiner har ännu inte minskat betydligt.

Kulturunderstöden har delvis utvecklats i enlighet med stadsstrategin och kulturtjänsternas servicestrategi, men det har inte varit möjligt att följa upp om understöden omfattar nya aktörer och konstarter.

Stadsförnyelsen har inletts nyss, och tills vidare har endast relativt små åtgärder genomförts i områdena. Man har dock försökt främja målen för stadsförnyelsen.

I och med borgmästarmodellen har stadens nationella intressebevakning utvecklats under de två senaste strategiperioderna.

Åtgärder har vidtagits för 94 procent av rekommendationerna i utvärderingsberättelsen för 2021.

Införandet av personal- och löneförvaltningssystemet Sarastia misslyckades på flera olika områden. Det fanns brister i ledningen, verksamhetsmodellerna, kompetensen och systemets prestanda. Man satsade inte tillräckligt på ibruktagandet och särskilt på förändringsledningen.

Från och med budgeten för 2022 har stadsfullmäktige inte längre ställt upp mål för dottersammanslutningar inom stadskoncernen. I praktiken har beslutanderätten när det gäller uppställandet av mål delegerats till stadsstyrelsen i det koncerndirektiv som godkänts 1.3.2023. Revisionsnämnden anser att åtminstone de mest betydande dottersammanslutningarna bör ha mål som de ska rapportera till stadsfullmäktige.

Enligt stadstrategin ska arbetsförhållandena och tillgången på personal förbättras inom småbarnspedagogiken. Sektorn för fostran och utbildning har genomfört flera åtgärder, men personalens arbetshälsa samt dragnings- och hållkraften har försämrats på grund av personalbristen.

Åtgärder har vidtagits för 90 procent av rekommendationerna i utvärderingsberättelsen för 2020.

Antalet brott som begås av unga har legat på nästan samma nivå under de senaste åren. Däremot ökar antalet allvarliga brott mot person som begås av unga. Å andra sidan finns det en tydlig nedgång i polisens larmuppgifter när det gäller störande beteende och vandalism.

Andelen hållbara färdsätt har inte ökat. Främjandet av gående är i inledande fasen och bedrivs med knappa resurser.

Staden har genomfört flera åtgärder som skrivits in i stadsstrategin och olika program för att göra gångtrafiken, biltrafiken och logistiken smidigare, men några betydande effekter kan inte observeras ännu.

Stadens ekonomi var stabil trots att lånebeståndet ökade något. Social-, hälsovårds- och räddningssektorn finansieras av staten sedan ingången av 2023, och detta förändrar avsevärt finansieringsbasen.

Seniorcentren har strävat efter att förbättra personalens arbetshälsa samt dragnings- och hållkraften, men på basis av mätarna bör de utvecklas även i framtiden.

I de flesta fallen ledde rekommendationerna som revisionsnämnden utfärdade 2019 till åtgärder.

Av de bindande verksamhetsmålen uppnåddes 51 procent. Den fortsatta coronapandemin har framför allt hindrat uppnåendet av fostrans- och utbildningssektorns respektive social- och hälsovårdssektorns mål.

Staden har förberett sig på risker för den digitala säkerheten, men beredskapen måste förbättras ytterligare. Exempelvis finns det fortfarande utvecklingsbehov i organiseringen av den digitala säkerheten.

I Heka har hyresgästerna inte beslutanderätt i alla de ärenden som lagen om samförvaltning i hyreshus förutsätter. Å andra sidan finns i Hekas hyresgästdemokrati sådana element som inte krävs enligt lagen. Boendeaktivisterna är missnöjda med hyresgästernas faktiska påverkansmöjligheter.

Stadens ekonomi står fortsättningsvis på en stabil grund, även om ökningen av driftskostnaderna inte har hållit sig inom gränserna enligt stadsstrategin. Man har kunnat minska lånebeståndet enligt strategin varje år, samtidigt som stadens investeringskostnader har varit höga. Social- och hälsovårdsreformen som genomförs 2023 kommer att ändra finansieringsbasen avsevärt.

De åtgärder för ett företagsvänligt klimat som stadskansliets näringslivsavdelning ansvarar för har i huvudsak genomförts med goda resultat. I framtiden kommer utvecklingen av ett företagsvänligt klimat och samarbetet med företag att kräva satsningar av hela stadsorganisationen och i synnerhet av näringslivsavdelningen.

Helsingfors stad har i sina upphandlingar inte helt lyckats uppnå de miljöpolitiska målen som stadsfullmäktige ställde upp år 2012. Trots att miljökriterier även tidigare har ställts upp för projekt med betydande miljökonsekvenser, har man först under de senaste åren börjat utveckla miljökriterier i större utsträckning i och med åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035.

Stadsstrategins mål har främjats under fullmäktigeperioden. Av de åtgärder som planerats bli genomförda under de första åren av Helsingfors havsstrategi har redan hälften förverkligats antingen helt eller i huvudsak.

Ägarstyrningen av lokalbolag har i huvudsak arrangerats ändamålsenligt. Under utvärderingen noterades ändå kompletteringsbehov i koncerndirektiven.

Ungas uppväxt till att bli påverkare och delaktiga kan bäst stödjas i skolorna. Detta förutsätter att fostrans- och utbildningssektorn och kultur- och fritidssektorn utökar sitt samarbete.

Tillgänglighet i den byggda miljön har främjats aktivt på 2010-talet, men det finns fortfarande ett behov av mer samarbete med föreningarna för personer med funktionsnedsättning. Det skulle gälla att trygga att den byggda miljön blir så tillgänglig som i planerna.

I och med det nya ledarskapssystemet och den nya sektormodellen har stadshelhetens styrbarhet förbättrats. Samtidigt har styrningen blivit mer splittrad och det har uppstått oklarheter om vem som styr vad.

Kvaliteten på Helsingfors digitala e-tjänster är huvudsakligen bra, då den jämförs med de nationella kvalitetskriterierna för digitala e-tjänster. Tjänsternas sökbarhet och smidighet behöver dock utvecklas.