Stadens ekonomi

I utvärderingen granskades Helsingfors stads och stadskoncernens ekonomiska situation under 2021 och den ekonomiska utvecklingen jämfört med tidigare år. Dessutom utvärderades uppfyllelsen av stadsstrategins mål gällande begränsning av driftskostnaderna och finansieringsmålet för investeringar.

Ökningen av driftskostnaderna har inte hållit sig inom gränserna enligt stadsstrategin, vilket är förståeligt och beror på coronapandemin. Stadens ekonomi står dock fortfarande på en stabil grund. I moderstaden har man kunnat minska den långfristiga skulden varje år, även om stadens investeringskostnader har varit höga. Under strategiperioden har man med andra ord kunnat genomföra investeringar med intern finansiering enligt målet så att lånebeståndet per invånare inte har ökat.

Den interna finansieringen var på hög nivå redan för andra året i rad, delvis tack vare de kompensationer på grund av coronapandemin som staten har betalat som engångsartade understöd. Som det nu ser ut kommer kompensationerna för ekonomiska förluster på grund av coronapandemin, som betalades ut 2020 och 2021, att upphöra 2022. Staden har dock startat ett eget paket för återhämtningen från coronapandemin som innehåller anslag för åren 2022 och 2023.

Både coronapandemin och social- och hälsovårdsreformen har mycket betydande ekonomiska effekter. Den vård- och serviceskuld som uppstått under coronapandemin och de kostnader som den orsakar är svåra att uppskatta. Social- och hälsovårdsreformen uppskattas bromsa ökningen av stadens skatteintag och försämra investeringsförmågan. Separationen av social- och hälsovården samt räddningsväsendet till en verksamhet som styrs av staten och enbart finansieras med statsandelar är en strukturomvandling, vars effekter är svåra att förutse.