2023 var det första året då social-, hälsovårds- och räddningssektorns utgifter och intäkter inte längre ingick i den ekonomi som staden själv finansierar. Strukturreformen har haft endast en liten effekt på Helsingfors stads ekonomi mätt med nyckeltal.

Stadsförnyelsen har inletts nyss, och tills vidare har endast relativt små åtgärder genomförts i områdena. Man har dock försökt främja målen för stadsförnyelsen.

I och med borgmästarmodellen har stadens nationella intressebevakning utvecklats under de två senaste strategiperioderna.

Åtgärder har vidtagits för 94 procent av rekommendationerna i utvärderingsberättelsen för 2021.

Staden har förberett sig på risker för den digitala säkerheten, men beredskapen måste förbättras ytterligare. Exempelvis finns det fortfarande utvecklingsbehov i organiseringen av den digitala säkerheten.

De åtgärder för ett företagsvänligt klimat som stadskansliets näringslivsavdelning ansvarar för har i huvudsak genomförts med goda resultat. I framtiden kommer utvecklingen av ett företagsvänligt klimat och samarbetet med företag att kräva satsningar av hela stadsorganisationen och i synnerhet av näringslivsavdelningen.

I och med det nya ledarskapssystemet och den nya sektormodellen har stadshelhetens styrbarhet förbättrats. Samtidigt har styrningen blivit mer splittrad och det har uppstått oklarheter om vem som styr vad.