Stadskansliets, borgmästarens och biträdande borgmästarnas styrning till sektorerna

Utvärderingens mål

Huvudfrågan vid utvärderingen var huruvida stadskansliets, borgmästarens och biträdande borgmästarnas styrning till sektorerna samt stadens verksamhetsmodell har utvecklats i enlighet med målen för ledarskaps- och organisationsreformen och stadsstrategin. Utvärderingen omfattade flera delfrågor angående exempelvis stadshelhetens styrbarhet och påskyndandet av beslutsfattandet. Dessutom utreddes huruvida arbetsfördelningen mellan tjänstemannaledningen, borgmästaren, biträdande borgmästarna och stadskansliet är tydlig.

Slutsatser

Styrningen av sektorerna och stadens verksamhetsmodell har delvis utvecklats i enlighet med målen för ledarskaps- och organisationsreformen. Målet om att förbättra stadshelhetens styrbarhet uppfylldes bäst. Särskilt arbetet med stadens ledningsgrupper anses ha förbättrat styrningen. Ur sektorernas synpunkt har styrningen blivit mer splittrad eftersom styrningen kommer från borgmästaren och biträdande borgmästarna, deras specialmedarbetare samt olika styrgrupper. Särskilt biträdande borgmästarens roll upplevs som oklar. Transparent kommunikation med personalen inom sektorerna om arbetsfördelningen mellan biträdande borgmästaren och sektorledningen skulle göra saken tydligare.

Den starka roll som preciseras i förvaltningsstadgan för kanslichefen kräver mycket – en persons arbetsdagar skulle redan vara fulla enbart av ledningen av stadskansliet. Det verkar som om kanslichefens uppgifter i förvaltningsstadgan har skrivits för en stark ledare, men i praktiken har inte kanslichefens roll blivit någon motvikt mot borgmästaren.

Ur sektorernas synpunkt är stadskansliets avdelningar siloaktiga. Det upplevs också som ett problem att stadskansliet ger riktlinjer till sektorerna men inte i tillräcklig grad tar med sektorerna i den gemensamma beredningen. Dessutom upplever man inom sektorerna att man inom stadskansliet inte i tillräcklig grad förstår sektorernas vardag.