Stadens intressebevakning ur ekonomiskt perspektiv

Syftet med utvärderingen

Utvärderingens huvudfråga var: Är den nationella intressebevakningen i anslutning till stadens ekonomiska förutsättningar målinriktad och aktiv i enlighet med målen i stadsstrategin? I utvärderingen granskades om den nationella intressebevakningen i anslutning till stadens ekonomiska förutsättningar har stärkts i förhållande till föregående strategiperiod, med betoning på de centrala intressebevakningstemana ur ekonomiskt perspektiv, såsom finansiering för social-, hälsovårds- och räddningssektorn. I utvärderingen utreddes om intressebevakningen är samordnad och om en plan har uppgjorts för den. Materialet bestod bland annat av intervjuer med borgmästare och tjänsteinnehavare, som är viktiga med tanke på intressebevakning, och med företrädare för fullmäktigegrupperna.

Slutsatser

Den nationella intressebevakningen i anslutning till Helsingfors ekonomiska förutsättningar är i huvudsak förenlig med stadsstrategin. Den nationella intressebevakningen stärktes betydligt under föregående strategiperiod i och med övergången till borgmästarmodellen. Enligt utvärderingen önskas det att förutom högsta tjänsteinnehavare även centrala politiska aktörer, såsom ledamöter i stadsstyrelsen och riksdagsledamöter från Helsingfors, blir aktörer i intressebevakning. Öppenhet i fråga om målen för intressebevakningen och ökning av medvetenheten upplevdes som viktiga faktorer. Eftersom det kan vara svårt att uppnå politisk konsensus, är ett viktigt verktyg för fastställandet av intressebevakningsmål regelbunden diskussion.