Rekommendationernas effekt

Huvudfrågan i utvärderingen var vilka effekter de rekommendationer som revisionsnämnden lade fram i sin utvärderingsberättelse för 2019 har haft. I utvärderingsberättelsen för 2019 behandlades 17 utvärderingsteman och gavs 58 rekommendationer.

Sektorerna hade vidtagit åtgärder i nästan alla, 92 procent, av de rekommendationer som revisionsnämnden gav i sin utvärderingsberättelse för 2019. Åtgärderna var antingen delvis eller helt enligt rekommendationen. Exempelvis hade rekommendationerna om tillgänglighet och digitala tjänster genomförts väl. Åtgärderna enligt utvecklingsplanen för fostran och utbildning för invandrare har främjats. I över hälften av rekommendationerna identifierades positiva effekter. Positiv utveckling sågs även i tillgången till svenskspråkig småbarnspedagogik, ökningen av regelbundna dialoger med äldrerådet, egenkontrollen av kvaliteten på dygnetruntvården av äldre och i familjecentrens arbete med invandrare.

År 2019 innehöll utvärderingsberättelsen fem rekommendationer som inte hade genomförts. Två av dessa rörde ägarstyrningen, en utvärderingen av ändamålsenligheten hos kanslichefens uppgifter och två genomförandet av åtgärderna enligt utvecklingsplanen för fostran och utbildning för invandrare, vilket hör till fostrans- och utbildningssektorn. I utvärderingen beaktades även situationen inom munhälsovården. Många åtgärder enligt rekommendationerna har vidtagits, men det är fortfarande svårt att få tillgång till vård inom munhälsovården. Sannolikt orsakas utmaningarna till stor del av den tillfälliga nedstängningen av munhälsovården på grund av coronapandemin och av den vårdskuld som detta har orsakat.