Toimialat

58 procent av de bindande verksamhetsmålen i budgeten för 2023 och 60 procent av deras mätare uppfylldes.

I ägarstrategier uppställs mål för dottersammanslutningar. Det är dock svårt att utvärdera uppnåendet av målen, eftersom uppställandet av mål är otydligt.

2023 var det första året då social-, hälsovårds- och räddningssektorns utgifter och intäkter inte längre ingick i den ekonomi som staden själv finansierar. Strukturreformen har haft endast en liten effekt på Helsingfors stads ekonomi mätt med nyckeltal.

Främmandespråkiga elevers inlärning har stötts i stadens finskspråkiga grundskolor, men en del av åtgärderna är ofullbordade eller småskaliga. Språkligt stöd genomförs på varierande sätt i skolorna, eftersom skolornas resurser för och färdigheter i att ordna stöd varierar.

Helsingfors Hamns mål om att minska utsläppen från fartyg uppnås ganska säkert 2030. Utsläppen från tung trafik och arbetsmaskiner har ännu inte minskat betydligt.

Biblioteksanvändarna har kommit tillbaka till biblioteken 2023 efter coronapandemin, eftersom besöksantalet har ökat jämfört med 2020–2022. Lågstadieelevernas biblioteksbesök genomförs på ett heltäckande sätt, men det är svårare att nå högstadieelever och elever på andra stadiet.

Kulturunderstöden har delvis utvecklats i enlighet med stadsstrategin och kulturtjänsternas servicestrategi, men det har inte varit möjligt att följa upp om understöden omfattar nya aktörer och konstarter.

Under coronapandemin blev ambulerande arbete en del av det grundläggande ungdomsarbetet. Ungdomsarbetsenheternas resurser står dock inte i proportion till de ökade arbetsuppgifterna och behoven. Det har blivit svårare att rekrytera personal.

Stadsförnyelsen har inletts nyss, och tills vidare har endast relativt små åtgärder genomförts i områdena. Man har dock försökt främja målen för stadsförnyelsen.

Social-hälsovårds- och räddningssektorn har i huvudsak förberett sig för störningssituationer och undantagsförhållanden på ändamålsenligt sätt, men observationerna tyder på att beredskapen bör utvecklas även framöver.

Andelen nöjda med vintercyklingen har inte kunnat ökas. Åtgärderna för förbättring av vinterförhållandena för gångvägarna är nyligen inledda. Genom att beakta vinterunderhållet redan vid planering av markanvändningen möjliggör man en mer fungerande hantering av snö.

I stadens missbrukartjänster har man förbättrat drogberoende personers tillgång till vård genom många reformer som har gjort det lättare att få opioidsubstitutionsbehandling och avgiftningsvård. Reformernas effekter på tillgången till andra missbrukartjänster kunde inte bedömas, eftersom reformerna är nya och det saknades jämförbar statistik. Genom tjänster för drogberoende personer kan man också minska olägenheterna på grund av drogmissbruk samt förbättra trivseln och säkerheten i området, men det råder brist på lokaler.

I och med borgmästarmodellen har stadens nationella intressebevakning utvecklats under de två senaste strategiperioderna.

Åtgärder har vidtagits för 94 procent av rekommendationerna i utvärderingsberättelsen för 2021.

42 procent av de bindande verksamhetsmålen uppfylldes. 58 procent av mätarna för att beskriva uppnåendet av målen uppfylldes. Coronapandemin hade fortfarande en direkt inverkan på hur målen för kultur- och fritidssektorn uppnåddes.

Införandet av personal- och löneförvaltningssystemet Sarastia misslyckades på flera olika områden. Det fanns brister i ledningen, verksamhetsmodellerna, kompetensen och systemets prestanda. Man satsade inte tillräckligt på ibruktagandet och särskilt på förändringsledningen.

Från och med budgeten för 2022 har stadsfullmäktige inte längre ställt upp mål för dottersammanslutningar inom stadskoncernen. I praktiken har beslutanderätten när det gäller uppställandet av mål delegerats till stadsstyrelsen i det koncerndirektiv som godkänts 1.3.2023. Revisionsnämnden anser att åtminstone de mest betydande dottersammanslutningarna bör ha mål som de ska rapportera till stadsfullmäktige.

Stadens ekonomi var stabil trots att lånebeståndet ökade något. Social-, hälsovårds- och räddningssektorn finansieras av staten sedan ingången av 2023, och detta förändrar avsevärt finansieringsbasen.

Staden har utvecklat processerna för förvaltning av och avstående från byggnadsegendom samt principerna för ägande, men för närvarande stöder de inte helt och hållet de strategiska målen och servicebehoven. Processen för avståendet från lokaler har utvecklats nyligen, så dess effekter blir synliga först senare.

Seniorcentren har strävat efter att förbättra personalens arbetshälsa samt dragnings- och hållkraften, men på basis av mätarna bör de utvecklas även i framtiden.

Enligt stadstrategin ska arbetsförhållandena och tillgången på personal förbättras inom småbarnspedagogiken. Sektorn för fostran och utbildning har genomfört flera åtgärder, men personalens arbetshälsa samt dragnings- och hållkraften har försämrats på grund av personalbristen.

Inom sektorn för fostran och utbildning har det genomförts många åtgärder för att förbättra studerandenas välbefinnande och öka samhörigheten. Det är dock svårt att få tillgång till psykologtjänsterna inom studerandevården och det finns kö till fortsatt vård.

Staden har försökt förbättra vuxnas tillgång till tidiga mentalvårdstjänster genom att till exempel utbilda personalen och öppna fler verksamhetsställen för Mieppi-mentalvårdstjänsten med låg tröskel. Ibruktagandet av ny arbetsutrustning i och med utbildningarna har ännu inte visat sig för kunder i form av snabbare tillgång till vård.

Mödra- och barnavårdsrådgivningstjänsterna strävar efter att beakta familjernas individuella behov. Familjer får dock inte alltid stöd särskilt snabbt, och det finns behov av att förbättra vårdens kontinuitet.

Avlösarservicen för vård av personer under 65 år under närståendevårdarens ledighet motsvarar inte alltid behovet hos de olika klientgrupperna. Det finns inte tillräckligt med avlastningsvårdplatser för alla klientgrupper.

Vid planläggning av bostadsområden har man försökt bevara grönområden och värdefulla naturobjekt. Boende har dock anvisats på grönområden, eftersom planläggningen även genomför mål för bostadsproduktion.

Stadsbornas möjligheter att delta i detaljplaneringen är mer omfattande än vad krävs enligt lagstiftningen. Mindre aktiva grupper aktiveras vid behov.

Antalet brott som begås av unga har legat på nästan samma nivå under de senaste åren. Däremot ökar antalet allvarliga brott mot person som begås av unga. Å andra sidan finns det en tydlig nedgång i polisens larmuppgifter när det gäller störande beteende och vandalism.

Andelen hållbara färdsätt har inte ökat. Främjandet av gående är i inledande fasen och bedrivs med knappa resurser.

Staden har genomfört flera åtgärder som skrivits in i stadsstrategin och olika program för att göra gångtrafiken, biltrafiken och logistiken smidigare, men några betydande effekter kan inte observeras ännu.

Åtgärder har vidtagits för 90 procent av rekommendationerna i utvärderingsberättelsen för 2020.

I de flesta fallen ledde rekommendationerna som revisionsnämnden utfärdade 2019 till åtgärder.

Av de bindande verksamhetsmålen uppnåddes 51 procent. Den fortsatta coronapandemin har framför allt hindrat uppnåendet av fostrans- och utbildningssektorns respektive social- och hälsovårdssektorns mål.

Stadens ekonomi står fortsättningsvis på en stabil grund, även om ökningen av driftskostnaderna inte har hållit sig inom gränserna enligt stadsstrategin. Man har kunnat minska lånebeståndet enligt strategin varje år, samtidigt som stadens investeringskostnader har varit höga. Social- och hälsovårdsreformen som genomförs 2023 kommer att ändra finansieringsbasen avsevärt.

På högstadieskolorna har man utökat stödet för att komma till rätta med kunskapsunderskottet till följd av distansundervisningen, men för att inrikta stödet rätt behövs i framtiden mer tillförlitlig information.

Studerandehandledningen och examensgraden har utvecklats mångsidigt men enligt enkäten som gjordes bland personalen har de studerande inte tillräcklig tillgång till handledning.

Personaldimensioneringen i tjänsterna inom barnskyddets öppenvård är tillräcklig enligt lag, men eftersom familjernas svårigheter har ökat, kan behoven inte alltid tillgodoses. Dessutom finns det inom barnskyddet lediga befattningar som man inte lyckas tillsätta.

Man har försökt utveckla hemvården under de senaste åren, men de flesta målen har inte uppnåtts. Personalbristen är hemvårdens största problem. Den språkliga jämlikheten förverkligas inte, eftersom det råder brist på svensktalande vårdpersonal.

Inom hemvården och serviceboendet har man börjat använda handboken för jourverksamhet och tjänsten Mobil vårdare, men än så länge utnyttjas de inte till fullo. Samarbetet i samband med utskrivning från sjukhuset ska intensifieras.

Staden har försökt främja tillgången till boendeservice för rehabiliteringsklienter inom mentalvården genom att omvandla Aurorasjukhusets avdelningar för psykiatrisk rehabilitering till boendeenheter och utöka utbudet inom boendeservicen i samband med konkurrensutsättningen av köpta tjänster. I praktiken har dock antalet personer som köar till boendeservicen inte minskat.

Åtgärderna i Helsingfors rörlighetsprogram har i huvudsak genomförts. Av åtgärderna i de tre målområden som utvärderades hade de flesta antingen genomförts eller framskridit enligt tidsplanen.

Naturvärdena i stadens skogar har ökat på lång sikt tack vare naturvården och för att man medvetet avstått från skogsvårdsåtgärder. De mest centrala åtgärderna som främjar mångfalden har varit sparandet av murkna träd, gynnandet av olika gamla träd och olika trädarter och att objekt som identifierats som värdefulla med tanke på mångfalden lämnats utanför vårdåtgärderna.

De åtgärder för ett företagsvänligt klimat som stadskansliets näringslivsavdelning ansvarar för har i huvudsak genomförts med goda resultat. I framtiden kommer utvecklingen av ett företagsvänligt klimat och samarbetet med företag att kräva satsningar av hela stadsorganisationen och i synnerhet av näringslivsavdelningen.

Staden har förberett sig på risker för den digitala säkerheten, men beredskapen måste förbättras ytterligare. Exempelvis finns det fortfarande utvecklingsbehov i organiseringen av den digitala säkerheten.

I Heka har hyresgästerna inte beslutanderätt i alla de ärenden som lagen om samförvaltning i hyreshus förutsätter. Å andra sidan finns i Hekas hyresgästdemokrati sådana element som inte krävs enligt lagen. Boendeaktivisterna är missnöjda med hyresgästernas faktiska påverkansmöjligheter.

Revisionsnämndens rekommendationer 2018 ledde oftast till åtgärder.

Revisorn har upprepade gånger gett rekommendationer om följande ämnesområden: memorialverifikat, bokslutsspecifikationer och uppföljning av existerande egendom och lösöre, upphandlingsverksamheten samt administrationen.

Av de bindande verksamhetsmålen uppfylldes 56 procent. Målen uppfylldes bäst i centralförvaltningen och stadsmiljösektorn.

Upplåningen har kunnat minskas trots stora investeringar. Utgifterna har ökat mer jämfört med målet i stadsstrategin. Coronapandemin innebär en ekonomisk osäkerhet.

Kostnaderna för renoverings- och ombyggnadsprojektet för Olympiastadion blev närmare 127 miljoner större än vad som uppskattats i projektplanen. Kostnadsökningen berodde främst på tilläggs- och ändringsarbeten. Att kostnaderna överskreds förklaras också av att kostnaderna i projektplanen inte hade bundits till anbudsprisindexet.

Trots att Helsingfors stad genom långsiktig bostadspolitik med sikte på en mångsidig invånar- och bostadsstruktur lyckats dämpa segregationsutvecklingen har differentieringen bostadsområden emellan inte minskat.

Med hjälp av finansieringen för positiv diskriminering (PD) har det varit möjligt att i enlighet med målet jämna ut lokala skillnader i välfärden som beror på stadsstrukturen. Anslaget anses vara viktigt och dess utdelningsgrunder i rätt riktning.

Erfarenheterna av de åtgärder som vidtagits för att minska olikvärdighet och förebygga marginalisering bland barn och unga har varit goda. Men hur varaktiga verkningarna blir är osäkert.

Social- och hälsovårdssektorn har utvecklat terapeutiska tjänster för missbrukare och tjänster som minskar skador från missbruk samt sänkt tröskeln för att få tillgång till tjänsterna. Det finns skäl att utveckla samarbetet med andra aktörer, i synnerhet barnskyddstjänsterna.

Inom barnskyddet finns det utmaningar när det gäller att svara på det ökade behovet av familjevård utom hemmet samt specialiserad och krävande institutionsvård.

Jämställdheten mellan könen beaktas i olika tjänster inom kultur- och fritidssektorn, men information om besökarnas kön samlas in i varierande grad.

Tillträdet till icke-brådskande vård fullgörs vid hälsostationer i huvudsak inom utsatt tid enligt lagen, men inte i enlighet med Helsingfors egna mål eller på ett jämlikt sätt.

Förebyggande generellt inriktad elevvård har främjats enligt det som lagen om elev- och studerandevård påbjuder, men elevernas rätt att få psykolog- och kuratorstjänster inom elevvården blev inte alltid av inom den frist som lagen nämner.

Genomförandet av stadsmiljösektorns projekt inom medborgarbudgeten har lyckats väl, även om personalresurserna var knappa och tidtabellen snäv. Informerandet av projektens framskridning och stadsbornas involverande i genomförandet av projekten nådde ändå bara en liten del av stadens invånare.

Ungas uppväxt till att bli påverkare och delaktiga kan bäst stödjas i skolorna. Detta förutsätter att fostrans- och utbildningssektorn och kultur- och fritidssektorn utökar sitt samarbete.

Stadsmiljösektorn och Helsingfors stads bostäder Ab har vidtagit många åtgärder för minskning av utsläpp. För att tidtabellsenligt kunna efterleva målsättningarna i åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 behöver det göras ett betydande antal energirenoveringar i privata husbolag.

Helsingfors stad har i sina upphandlingar inte helt lyckats uppnå de miljöpolitiska målen som stadsfullmäktige ställde upp år 2012. Trots att miljökriterier även tidigare har ställts upp för projekt med betydande miljökonsekvenser, har man först under de senaste åren börjat utveckla miljökriterier i större utsträckning i och med åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035.

Stadsstrategins mål har främjats under fullmäktigeperioden. Av de åtgärder som planerats bli genomförda under de första åren av Helsingfors havsstrategi har redan hälften förverkligats antingen helt eller i huvudsak.

Ägarstyrningen av lokalbolag har i huvudsak arrangerats ändamålsenligt. Under utvärderingen noterades ändå kompletteringsbehov i koncerndirektiven.

I och med det nya ledarskapssystemet och den nya sektormodellen har stadshelhetens styrbarhet förbättrats. Samtidigt har styrningen blivit mer splittrad och det har uppstått oklarheter om vem som styr vad.

De rekommendationer revisionsnämnden gav år 2017 ledde till åtgärder, med undantag för rekommendationerna om dubbelroller i ägarstyrningen.

De bindande verksamhetsmålen uppnåddes bäst inom fostrans- och utbildningssektorn samt inom centralförvaltningen.

Stadens ekonomi år 2019 har bibehållits stark. Stadens ekonomi år 2020 försvagas av coronavirusepidemin.

Inom stadens olika tjänster har man fått varierande resultat av att ha effektiviserat lokalanvändningen och förnyat tillvägagångssätten i syfte att nå en effektivare lokalanvändning. Det har visat sig vara viktigt att beakta klienternas och personalens synpunkter i samband med att man förnyar lokaler.

Inom idrottsservicen och kulturservicen är ägarstyrningen i huvudsak ändamålsenligt ordnad. På hela stadsförvaltningens nivå är problemet att man inte slagit fast någon arbetsfördelning mellan borgmästaren och biträdande borgmästarna för ägarstyrningen.

De mål som ställts för småbarnspedagogiken i stadsstrategin har i huvudsak uppfyllts, men i fortsättningen kan personalbristen försämra måluppfyllelsen.

Integrationen av barnfamiljer har främjats i fostrans- och utbildningssektorn, men sektorn måste öka den egna personalens kompetensutveckling i integrationsarbetet.

Tillgänglighet i den byggda miljön har främjats aktivt på 2010-talet, men det finns fortfarande ett behov av mer samarbete med föreningarna för personer med funktionsnedsättning. Det skulle gälla att trygga att den byggda miljön blir så tillgänglig som i planerna.

Kvaliteten på Helsingfors digitala e-tjänster är huvudsakligen bra, då den jämförs med de nationella kvalitetskriterierna för digitala e-tjänster. Tjänsternas sökbarhet och smidighet behöver dock utvecklas.

Hälsovårdens elektroniska tjänster är högklassiga, men alla kommuninvånare kan inte använda dem. Därför bör användningen av traditionella servicekanaler möjliggöras också i framtiden.

Inom den grundläggande utbildningen används tillräckliga och fungerande digitala miljöer, system och apparater, men de bör utvecklas och förnyas. Lärarnas digitala och pedagogiska kompetenser har inte förbättrats enligt planerna och tillräckliga uppföljningsdata om utvecklingen av elevernas kompetenser fattas.

Kvalitetsövervakningen inom heldygnsomsorgen för äldre kan anses vara tillfredsställande inom stadens egen service och tillräcklig inom den köpta servicen.

Munhälsovården vid Helsingfors stad är högklassig men det har varit svårt att få tillgång till vård, särskilt på grund av problem med att få kontakt med munhälsovården och bristen på tider för icke-brådskande vård.

Familjecentermodellen har i enlighet med målen ökat samarbetet mellan olika yrkesgrupper. Arbetet i familjecenter är i sin början i flera områden i Helsingfors och behöver fortfarande utvecklas.

Alla stora trafikprojekt i staden har inte genomförts på ett sådant sätt att det skulle ha varit möjligt att hålla sig till den ursprungliga kostnadskalkylen eller tidtabellen.

Staden lyckas inte i tillräcklig grad övervaka det stora antalet byggplatser eller ingripa tillräckligt effektivt om det uppstår missförhållanden. Bedömning av olägenheter från gatubyggen görs av stora professionella entreprenörer, men dessa står enbart för ungefär hälften av grävplatserna i stadens område.