Toimialat

Socialhandledning för barnfamiljer

Enligt stadsstrategin syftar man till att stödja familjer sektorsövergripande och satsa på tidigt och omfattande stöd. Tillgången till socialhandledning för barnfamiljer har förbättrats och tjänsten har utvidgats och utvecklats. Kön till tjänsten har dock blivit längre och tillgången på kompetent personal har försämrats.
Läs mer om socialhandledningen för barnfamiljer ›

Mål för koncernen

I ägarstrategier uppställs mål för dottersammanslutningar. Det är dock svårt att utvärdera uppnåendet av målen, eftersom uppställandet av mål är otydligt.
Läs mer om målen för koncernen ›

Stadens ekonomi

2023 var det första året då social-, hälsovårds- och räddningssektorns utgifter och intäkter inte längre ingick i den ekonomi som staden själv finansierar. Strukturreformen har haft endast en liten effekt på Helsingfors stads ekonomi mätt med nyckeltal.
Läs mer om stadens ekonomi ›

Stöd till främmandespråkiga elever i grundskolor

Främmandespråkiga elevers inlärning har stötts i stadens finskspråkiga grundskolor, men en del av åtgärderna är ofullbordade eller småskaliga. Språkligt stöd genomförs på varierande sätt i skolorna, eftersom skolornas resurser för och färdigheter i att ordna stöd varierar.
Läs mer om stöd till främmandespråkiga elever i grundskolor ›

Uppnåendet av målet Kolneutral Hamn

Helsingfors Hamns mål om att minska utsläppen från fartyg uppnås ganska säkert 2030. Utsläppen från tung trafik och arbetsmaskiner har ännu inte minskat betydligt.
Läs mer om uppnåendet av Hamnens kolneutralitetsmål ›

Bibliotekens dragningskraft och främjande av läsning

Biblioteksanvändarna har kommit tillbaka till biblioteken 2023 efter coronapandemin, eftersom besöksantalet har ökat jämfört med 2020–2022. Lågstadieelevernas biblioteksbesök genomförs på ett heltäckande sätt, men det är svårare att nå högstadieelever och elever på andra stadiet.
Läs mer om bibliotekens dragningskraft och främjande av läskunnighet ›

Utveckling av kulturunderstöden

Kulturunderstöden har delvis utvecklats i enlighet med stadsstrategin och kulturtjänsternas servicestrategi, men det har inte varit möjligt att följa upp om understöden omfattar nya aktörer och konstarter.
Läs mer om utvecklingen av kulturunderstöden ›

Stärkande av ungdomsarbetet

Under coronapandemin blev ambulerande arbete en del av det grundläggande ungdomsarbetet. Ungdomsarbetsenheternas resurser står dock inte i proportion till de ökade arbetsuppgifterna och behoven. Det har blivit svårare att rekrytera personal.
Läs mer om utvärderingen gällande stärkande av ungdomsarbetet ›

Framskridande av stadsförnyelsen

Stadsförnyelsen har inletts nyss, och tills vidare har endast relativt små åtgärder genomförts i områdena. Man har dock försökt främja målen för stadsförnyelsen.
Läs mer om stadsförnyelsens framskridande ›

Social-, hälsovårds- och räddningssektorns beredskap för störningssituationer och undantagsförhållanden

Social-hälsovårds- och räddningssektorn har i huvudsak förberett sig för störningssituationer och undantagsförhållanden på ändamålsenligt sätt, men observationerna tyder på att beredskapen bör utvecklas även framöver.
Läs mer om social-, hälsovårds- och räddningssektorns beredskap för störningssituationer och undantagsförhållanden ›

Vinterunderhåll av gång- och cykelvägarna

Andelen nöjda med vintercyklingen har inte kunnat ökas. Åtgärderna för förbättring av vinterförhållandena för gångvägarna är nyligen inledda. Genom att beakta vinterunderhållet redan vid planering av markanvändningen möjliggör man en mer fungerande hantering av snö.
Läs mer om vinterunderhållet av gång- och cykelvägarna ›

Förebyggande av drogrelaterade dödsfall i missbrukartjänsterna

I stadens missbrukartjänster har man förbättrat drogberoende personers tillgång till vård genom många reformer som har gjort det lättare att få opioidsubstitutionsbehandling och avgiftningsvård. Reformernas effekter på tillgången till andra missbrukartjänster kunde inte bedömas, eftersom reformerna är nya och det saknades jämförbar statistik. Genom tjänster för drogberoende personer kan man också minska olägenheterna på grund av drogmissbruk samt förbättra trivseln och säkerheten i området, men det råder brist på lokaler.
Läs mer om förebyggandet av drogrelaterade dödsfall i missbrukartjänsterna ›

Förverkligande av de bindande målen

42 procent av de bindande verksamhetsmålen uppfylldes. 58 procent av mätarna för att beskriva uppnåendet av målen uppfylldes. Coronapandemin hade fortfarande en direkt inverkan på hur målen för kultur- och fritidssektorn uppnåddes.
Läs mer om måluppfyllelsen för de bindande målen för 2022 ›

Ibruktagande av personal- och löneförvaltningssystemet Sarastia

Införandet av personal- och löneförvaltningssystemet Sarastia misslyckades på flera olika områden. Det fanns brister i ledningen, verksamhetsmodellerna, kompetensen och systemets prestanda. Man satsade inte tillräckligt på ibruktagandet och särskilt på förändringsledningen.
Läs mer om ibruktagandet av Sarastia ›

Mål för koncernen

Från och med budgeten för 2022 har stadsfullmäktige inte längre ställt upp mål för dottersammanslutningar inom stadskoncernen. I praktiken har beslutanderätten när det gäller uppställandet av mål delegerats till stadsstyrelsen i det koncerndirektiv som godkänts 1.3.2023. Revisionsnämnden anser att åtminstone de mest betydande dottersammanslutningarna bör ha mål som de ska rapportera till stadsfullmäktige.
Läs mer om uppställandet av mål för koncernen ›

Stadens ekonomi

Stadens ekonomi var stabil trots att lånebeståndet ökade något. Social-, hälsovårds- och räddningssektorn finansieras av staten sedan ingången av 2023, och detta förändrar avsevärt finansieringsbasen.
Läs mer om ekonomin ›

Effektiv användning av byggnadsegendom

Staden har utvecklat processerna för förvaltning av och avstående från byggnadsegendom samt principerna för ägande, men för närvarande stöder de inte helt och hållet de strategiska målen och servicebehoven. Processen för avståendet från lokaler har utvecklats nyligen, så dess effekter blir synliga först senare.
Läs mer om förvaltningen av byggnadsegendomen ›

Personalens arbetshälsa samt dragnings- och hållkraft i seniorcenter

Seniorcentren har strävat efter att förbättra personalens arbetshälsa samt dragnings- och hållkraften, men på basis av mätarna bör de utvecklas även i framtiden.
Läs mer om personalens arbetshälsa samt dragnings- och hållkraften vid seniorcenter ›

Personalens arbetshälsa samt dragnings- och hållkraft inom småbarnspedagogiken

Enligt stadstrategin ska arbetsförhållandena och tillgången på personal förbättras inom småbarnspedagogiken. Sektorn för fostran och utbildning har genomfört flera åtgärder, men personalens arbetshälsa samt dragnings- och hållkraften har försämrats på grund av personalbristen.
Läs mer om personalens arbetshälsa samt dragnings- och hållkraften inom småbarnspedagogiken ›

Främjande av välbefinnandet för studerande på andra stadiet

Inom sektorn för fostran och utbildning har det genomförts många åtgärder för att förbättra studerandenas välbefinnande och öka samhörigheten. Det är dock svårt att få tillgång till psykologtjänsterna inom studerandevården och det finns kö till fortsatt vård.
Läs mer om främjandet av välbefinnandet hos studerande på andra stadiet ›

Vuxnas tillgång till tidiga mentalvårdstjänster

Staden har försökt förbättra vuxnas tillgång till tidiga mentalvårdstjänster genom att till exempel utbilda personalen och öppna fler verksamhetsställen för Mieppi-mentalvårdstjänsten med låg tröskel. Ibruktagandet av ny arbetsutrustning i och med utbildningarna har ännu inte visat sig för kunder i form av snabbare tillgång till vård.
Läs mer om vuxnas tillgång till tidiga mentalvårdstjänster ›

Mödra- och barnavårdsrådgivningstjänster som stöd för barnfamiljer

Mödra- och barnavårdsrådgivningstjänsterna strävar efter att beakta familjernas individuella behov. Familjer får dock inte alltid stöd särskilt snabbt, och det finns behov av att förbättra vårdens kontinuitet.
Läs mer om rådgivningsbyråtjänsterna ›

Tjänster som stöder närståendevårdarnas ork inom familje- och socialservicen

Avlösarservicen för vård av personer under 65 år under närståendevårdarens ledighet motsvarar inte alltid behovet hos de olika klientgrupperna. Det finns inte tillräckligt med avlastningsvårdplatser för alla klientgrupper.
Läs mer om tjänsterna som stöder närståendevårdarnas ork ›

Inverkan av planläggningen av bostadsområden på grönområden

Vid planläggning av bostadsområden har man försökt bevara grönområden och värdefulla naturobjekt. Boende har dock anvisats på grönområden, eftersom planläggningen även genomför mål för bostadsproduktion.
Läs mer om hur planläggningen av bostadsområden påverkar grönområdena ›

Stadsbornas delaktighet vid detaljplanering

Stadsbornas möjligheter att delta i detaljplaneringen är mer omfattande än vad krävs enligt lagstiftningen. Mindre aktiva grupper aktiveras vid behov.
Läs mer om stadsbornas delaktighet vid detaljplanering ›

Säkerhet i olika delar av staden

Antalet brott som begås av unga har legat på nästan samma nivå under de senaste åren. Däremot ökar antalet allvarliga brott mot person som begås av unga. Å andra sidan finns det en tydlig nedgång i polisens larmuppgifter när det gäller störande beteende och vandalism.
Läs mer om säkerheten i olika delar av staden ›

Främjande av hållbara färdsätt

Andelen hållbara färdsätt har inte ökat. Främjandet av gående är i inledande fasen och bedrivs med knappa resurser.
Läs mer om främjandet av hållbara färdsätt ›

Att göra bilkörningen, gångtrafiken och logistiken smidigare i Helsingfors stadskärna

Staden har genomfört flera åtgärder som skrivits in i stadsstrategin och olika program för att göra gångtrafiken, biltrafiken och logistiken smidigare, men några betydande effekter kan inte observeras ännu.
Läs mer om att göra gångtrafiken, biltrafiken och logistiken smidigare i Helsingfors stadskärna ›

Måluppfyllelse av de bindande målen

Av de bindande verksamhetsmålen uppnåddes 51 procent. Den fortsatta coronapandemin har framför allt hindrat uppnåendet av fostrans- och utbildningssektorns respektive social- och hälsovårdssektorns mål.
Läs mer om uppnåendet av de bindande målen för 2021 ›

Stadens ekonomi

Stadens ekonomi står fortsättningsvis på en stabil grund, även om ökningen av driftskostnaderna inte har hållit sig inom gränserna enligt stadsstrategin. Man har kunnat minska lånebeståndet enligt strategin varje år, samtidigt som stadens investeringskostnader har varit höga. Social- och hälsovårdsreformen som genomförs 2023 kommer att ändra finansieringsbasen avsevärt.
Läs mer om ekonomin ›

Åtgärdande av kunskapsunderskottet till följd av distansundervisningen på högstadierna

På högstadieskolorna har man utökat stödet för att komma till rätta med kunskapsunderskottet till följd av distansundervisningen, men för att inrikta stödet rätt behövs i framtiden mer tillförlitlig information.
Läs mer om åtgärdandet av kunskapsunderskottet till följd av distansundervisningen på högstadierna ›

Studerandehandledningens tillräcklighet i yrkesutbildningen

Studerandehandledningen och examensgraden har utvecklats mångsidigt men enligt enkäten som gjordes bland personalen har de studerande inte tillräcklig tillgång till handledning.
Läs mer om studerandehandledningen i yrkesutbildningen ›

Tillräckligheten av tjänsterna inom barnskyddets öppenvård

Personaldimensioneringen i tjänsterna inom barnskyddets öppenvård är tillräcklig enligt lag, men eftersom familjernas svårigheter har ökat, kan behoven inte alltid tillgodoses. Dessutom finns det inom barnskyddet lediga befattningar som man inte lyckas tillsätta.
Läs mer om tillräckligheten av tjänsterna inom barnskyddets öppenvård ›

Hemvård för äldre

Man har försökt utveckla hemvården under de senaste åren, men de flesta målen har inte uppnåtts. Personalbristen är hemvårdens största problem. Den språkliga jämlikheten förverkligas inte, eftersom det råder brist på svensktalande vårdpersonal.
Läs mer om tillräckligheten av hemvården för äldre ›

Äldre patienter inom jourverksamheten

Inom hemvården och serviceboendet har man börjat använda handboken för jourverksamhet och tjänsten Mobil vårdare, men än så länge utnyttjas de inte till fullo. Samarbetet i samband med utskrivning från sjukhuset ska intensifieras.
Läs mer om äldre patienter inom jourverksamheten ›

Övergången från sjukhusvård till boende för rehabiliteringsklienter inom mentalvården

Staden har försökt främja tillgången till boendeservice för rehabiliteringsklienter inom mentalvården genom att omvandla Aurorasjukhusets avdelningar för psykiatrisk rehabilitering till boendeenheter och utöka utbudet inom boendeservicen i samband med konkurrensutsättningen av köpta tjänster. I praktiken har dock antalet personer som köar till boendeservicen inte minskat.
Läs mer om övergången till boende för rehabiliteringsklienter inom mentalvården ›

Måluppfyllelse i rörlighetsprogrammet

Åtgärderna i Helsingfors rörlighetsprogram har i huvudsak genomförts. Av åtgärderna i de tre målområden som utvärderades hade de flesta antingen genomförts eller framskridit enligt tidsplanen.
Läs mer om måluppfyllelsen i rörlighetsprogrammet ›

Främjandet av den biologiska mångfalden inom skogsvården

Naturvärdena i stadens skogar har ökat på lång sikt tack vare naturvården och för att man medvetet avstått från skogsvårdsåtgärder. De mest centrala åtgärderna som främjar mångfalden har varit sparandet av murkna träd, gynnandet av olika gamla träd och olika trädarter och att objekt som identifierats som värdefulla med tanke på mångfalden lämnats utanför vårdåtgärderna.
Läs mer om den biologiska mångfalden i skogsvården ›

Företagsvänligt klimat och samarbete med företag

De åtgärder för ett företagsvänligt klimat som stadskansliets näringslivsavdelning ansvarar för har i huvudsak genomförts med goda resultat. I framtiden kommer utvecklingen av ett företagsvänligt klimat och samarbetet med företag att kräva satsningar av hela stadsorganisationen och i synnerhet av näringslivsavdelningen.
Läs mer om det företagsvänliga klimatet och samarbetet med företag ›

Stadens digitala säkerhet

Staden har förberett sig på risker för den digitala säkerheten, men beredskapen måste förbättras ytterligare. Exempelvis finns det fortfarande utvecklingsbehov i organiseringen av den digitala säkerheten.
Läs mer om stadens digitala säkerhet ›

Förverkligandet av hyresgästdemokratin vid Helsingfors stads bostäder Ab

I Heka har hyresgästerna inte beslutanderätt i alla de ärenden som lagen om samförvaltning i hyreshus förutsätter. Å andra sidan finns i Hekas hyresgästdemokrati sådana element som inte krävs enligt lagen. Boendeaktivisterna är missnöjda med hyresgästernas faktiska påverkansmöjligheter.
Läs mer om förverkligandet av hyresgästdemokratin vid Heka ›

Utvärdering av rekommendationernas effekter

Revisionsnämndens rekommendationer 2018 ledde oftast till åtgärder.
Läs mer om hur rekommendationerna genomförts ›

Uppföljning av rekommendationerna med anledning av revisionen

Revisorn har upprepade gånger gett rekommendationer om följande ämnesområden: memorialverifikat, bokslutsspecifikationer och uppföljning av existerande egendom och lösöre, upphandlingsverksamheten samt administrationen.
Läs mer om uppföljningen av rekommendationerna vid revisioneng av revisionen ›

Uppfyllelse av de bindande målen

Av de bindande verksamhetsmålen uppfylldes 56 procent. Målen uppfylldes bäst i centralförvaltningen och stadsmiljösektorn.
Läs mer om hur de bindande verksamhetsmålen uppfyllts ›

Stadens ekonomi

Upplåningen har kunnat minskas trots stora investeringar. Utgifterna har ökat mer jämfört med målet i stadsstrategin. Coronapandemin innebär en ekonomisk osäkerhet.
Läs mer om ekonomin ›

Renoverings- och ombyggnadsprojektet för Olympiastadion

Kostnaderna för renoverings- och ombyggnadsprojektet för Olympiastadion blev närmare 127 miljoner större än vad som uppskattats i projektplanen. Kostnadsökningen berodde främst på tilläggs- och ändringsarbeten. Att kostnaderna överskreds förklaras också av att kostnaderna i projektplanen inte hade bundits till anbudsprisindexet.
Läs mer om ombyggnadsprojektet för Olympiastadion ›

Förebygga differentiering mellan bostadsområden

Trots att Helsingfors stad genom långsiktig bostadspolitik med sikte på en mångsidig invånar- och bostadsstruktur lyckats dämpa segregationsutvecklingen har differentieringen bostadsområden emellan inte minskat.
Läs mer om att förebygga differentiering mellan bostadsområden ›

Inverkan av anslagen för positiv diskriminering (PD) i grundskolorna

Med hjälp av finansieringen för positiv diskriminering (PD) har det varit möjligt att i enlighet med målet jämna ut lokala skillnader i välfärden som beror på stadsstrukturen. Anslaget anses vara viktigt och dess utdelningsgrunder i rätt riktning.
Läs mer om utvärderingen av PD-anslagen ›

Programmen Mukana och Me-skolutveckling för att förebygga marginalisering i skolorna

Erfarenheterna av de åtgärder som vidtagits för att minska olikvärdighet och förebygga marginalisering bland barn och unga har varit goda. Men hur varaktiga verkningarna blir är osäkert.
Läs mer om åtgärderna för att förebygga marginalisering bland barn och unga ›

Tjänster för missbrukare

Social- och hälsovårdssektorn har utvecklat terapeutiska tjänster för missbrukare och tjänster som minskar skador från missbruk samt sänkt tröskeln för att få tillgång till tjänsterna. Det finns skäl att utveckla samarbetet med andra aktörer, i synnerhet barnskyddstjänsterna.
Läs mer om utvärderingen av tjänsterna för missbrukare ›

Tillräcklig vård av barn utom hemmet

Inom barnskyddet finns det utmaningar när det gäller att svara på det ökade behovet av familjevård utom hemmet samt specialiserad och krävande institutionsvård.
Läs mer om vården av barn utom hemmet ›

Främjande av jämställdhet mellan könen inom kultur- och fritidssektorn

Jämställdheten mellan könen beaktas i olika tjänster inom kultur- och fritidssektorn, men information om besökarnas kön samlas in i varierande grad.
Läs mer om främjandet av jämställdheten mellan könen ›

Tillträde till icke-brådskande vård vid hälsostationer

Tillträdet till icke-brådskande vård fullgörs vid hälsostationer i huvudsak inom utsatt tid enligt lagen, men inte i enlighet med Helsingfors egna mål eller på ett jämlikt sätt.
Läs mer om tillträdet till icke-brådskande vård ›

Generellt inriktad elevvård inom stadens grundläggande utbildning

Förebyggande generellt inriktad elevvård har främjats enligt det som lagen om elev- och studerandevård påbjuder, men elevernas rätt att få psykolog- och kuratorstjänster inom elevvården blev inte alltid av inom den frist som lagen nämner.
Läs mer om utvärderingen av den generellt inriktade elevvården ›

Förverkligandet av medborgarbudgeten vid stadsmiljösektorn

Genomförandet av stadsmiljösektorns projekt inom medborgarbudgeten har lyckats väl, även om personalresurserna var knappa och tidtabellen snäv. Informerandet av projektens framskridning och stadsbornas involverande i genomförandet av projekten nådde ändå bara en liten del av stadens invånare.
Läs mer om utvärderingen av medborgarbudgeten ›

Ungas påverkningsmöjligheter i praktiken

Ungas uppväxt till att bli påverkare och delaktiga kan bäst stödjas i skolorna. Detta förutsätter att fostrans- och utbildningssektorn och kultur- och fritidssektorn utökar sitt samarbete.
Läs mer om utvärderingen av ungas påverkningsmöjligheter ›

Minska utsläpp från användning av byggnader och byggande

Stadsmiljösektorn och Helsingfors stads bostäder Ab har vidtagit många åtgärder för minskning av utsläpp. För att tidtabellsenligt kunna efterleva målsättningarna i åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 behöver det göras ett betydande antal energirenoveringar i privata husbolag.
Läs mer om åtgärderna för att minska utsläpp från användning av byggnader och byggande ›

Uppfyllelsen av de miljöpolitiska målen i upphandlingarna

Helsingfors stad har i sina upphandlingar inte helt lyckats uppnå de miljöpolitiska målen som stadsfullmäktige ställde upp år 2012. Trots att miljökriterier även tidigare har ställts upp för projekt med betydande miljökonsekvenser, har man först under de senaste åren börjat utveckla miljökriterier i större utsträckning i och med åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035.
Läs mer om uppfyllelsen av de miljöpolitiska målen i upphandlingarna ›

Det havsnära Helsingfors

Stadsstrategins mål har främjats under fullmäktigeperioden. Av de åtgärder som planerats bli genomförda under de första åren av Helsingfors havsstrategi har redan hälften förverkligats antingen helt eller i huvudsak.
Läs mer om utvärderingen av det havsnära Helsingfors ›

Ägarstyrning av lokalbolag

Ägarstyrningen av lokalbolag har i huvudsak arrangerats ändamålsenligt. Under utvärderingen noterades ändå kompletteringsbehov i koncerndirektiven.
Läs mer om ägarstyrningen av lokalbolag ›

Stadskansliets, borgmästarens och biträdande borgmästarnas styrning till sektorerna

I och med det nya ledarskapssystemet och den nya sektormodellen har stadshelhetens styrbarhet förbättrats. Samtidigt har styrningen blivit mer splittrad och det har uppstått oklarheter om vem som styr vad.
Läs mer om utvärdering av ledarskapssystemet ›

Utvärdering av rekommendationernas effekter

De rekommendationer revisionsnämnden gav år 2017 ledde till åtgärder, med undantag för rekommendationerna om dubbelroller i ägarstyrningen.
Läs mer om hur rekommendationerna genomförts ›

Uppfyllelse av de bindande målen

De bindande verksamhetsmålen uppnåddes bäst inom fostrans- och utbildningssektorn samt inom centralförvaltningen.
Läs mer om hur de bindande verksamhetsmålen uppfyllts ›

Stadens ekonomi

Stadens ekonomi år 2019 har bibehållits stark. Stadens ekonomi år 2020 försvagas av coronavirusepidemin.
Läs mer om stadens ekonomi ›

Effektiviseringen av lokalanvändningen och dess effekter

Inom stadens olika tjänster har man fått varierande resultat av att ha effektiviserat lokalanvändningen och förnyat tillvägagångssätten i syfte att nå en effektivare lokalanvändning. Det har visat sig vara viktigt att beakta klienternas och personalens synpunkter i samband med att man förnyar lokaler.
Läs mer om effektiviseringen av lokalanvändningen ›

Ägarstyrning och helhetskontroll inom idrotts- och kulturtjänsterna

Inom idrottsservicen och kulturservicen är ägarstyrningen i huvudsak ändamålsenligt ordnad. På hela stadsförvaltningens nivå är problemet att man inte slagit fast någon arbetsfördelning mellan borgmästaren och biträdande borgmästarna för ägarstyrningen.
Läs mer om utvärdering av idrotts- och kulturtjänsterna ›

Uppfyllelse av småbarnspedagogikens mål

De mål som ställts för småbarnspedagogiken i stadsstrategin har i huvudsak uppfyllts, men i fortsättningen kan personalbristen försämra måluppfyllelsen.
Läs mer om uppfyllelse av småbarnspedagogikens mål ›

Integration av barnfamiljer i fostrans- och utbildningssektorn

Integrationen av barnfamiljer har främjats i fostrans- och utbildningssektorn, men sektorn måste öka den egna personalens kompetensutveckling i integrationsarbetet.
Läs mer om integration av barnfamiljer i fostrans- och utbildningssektorn ›

Efterlevnaden av riktlinjerna för tillgänglighet

Tillgänglighet i den byggda miljön har främjats aktivt på 2010-talet, men det finns fortfarande ett behov av mer samarbete med föreningarna för personer med funktionsnedsättning. Det skulle gälla att trygga att den byggda miljön blir så tillgänglig som i planerna.
Läs mer om efterlevnaden av riktlinjerna för tillgänglighet ›

Kvaliteten på de digitala e-tjänsterna

Kvaliteten på Helsingfors digitala e-tjänster är huvudsakligen bra, då den jämförs med de nationella kvalitetskriterierna för digitala e-tjänster. Tjänsternas sökbarhet och smidighet behöver dock utvecklas.
Läs mer om kvaliteten på de digitala e-tjänsterna ›

Hälsovårdens elektroniska tjänster

Hälsovårdens elektroniska tjänster är högklassiga, men alla kommuninvånare kan inte använda dem. Därför bör användningen av traditionella servicekanaler möjliggöras också i framtiden.
Läs mer om hälsovårdens elektroniska tjänster ›

Hur digitaliseringen förverkligas inom den grundläggande utbildningen

Inom den grundläggande utbildningen används tillräckliga och fungerande digitala miljöer, system och apparater, men de bör utvecklas och förnyas. Lärarnas digitala och pedagogiska kompetenser har inte förbättrats enligt planerna och tillräckliga uppföljningsdata om utvecklingen av elevernas kompetenser fattas.
Läs mer om hur digitaliseringen förverkligas inom den grundläggande utbildningen ›

Kvalitetsövervakningen inom heldygnsomsorgen för äldre

Kvalitetsövervakningen inom heldygnsomsorgen för äldre kan anses vara tillfredsställande inom stadens egen service och tillräcklig inom den köpta servicen.
Läs mer om kvalitetsövervakningen inom äldreomsorg ›

Munhälsovårdens tillgänglighet och resultat

Munhälsovården vid Helsingfors stad är högklassig men det har varit svårt att få tillgång till vård, särskilt på grund av problem med att få kontakt med munhälsovården och bristen på tider för icke-brådskande vård.
Läs mer om utvärdering av munhälsovård ›

Samarbete och multiprofessionalism i familjecenter

Familjecentermodellen har i enlighet med målen ökat samarbetet mellan olika yrkesgrupper. Arbetet i familjecenter är i sin början i flera områden i Helsingfors och behöver fortfarande utvecklas.
Läs mer om utvärdering av familjecentermodellen ›

Genomförande av stora trafikprojekt

Alla stora trafikprojekt i staden har inte genomförts på ett sådant sätt att det skulle ha varit möjligt att hålla sig till den ursprungliga kostnadskalkylen eller tidtabellen.
Läs mer om genomförandet av stora trafikprojekt ›

Hanteringen av olägenheter från gatubyggen

Staden lyckas inte i tillräcklig grad övervaka det stora antalet byggplatser eller ingripa tillräckligt effektivt om det uppstår missförhållanden. Bedömning av olägenheter från gatubyggen görs av stora professionella entreprenörer, men dessa står enbart för ungefär hälften av grävplatserna i stadens område.
Läs mer om hanteringen av olägenheter från gatubyggen ›